torsdagen den 1:e september 2011

Failure is tydligen ett option

Okej, tänk er det här scenariot. Man har stått i den här bostadskön i åtta, snart nio, år. Man vill gärna komma framåt i kön och ibland, men ytterst sällan, får man faktiskt visningskallelser till svindyra tvåor i nybyggda områden som inte ligger alltför långt bort från stan. Man går på dem. Man bestämmer sig för att okej, om det nu ska vara såhär så får jag väl försöka betala det det kostar eftersom jag vill ha en hyresrätt. Och så tittar man på en i Liljeholmen. Den är stor och har två balkonger och ändå separerat kök från vardagsrummet, och man tänker ja, fan. Den här kan jag bo i. Man går hem och anmäler sitt seriösa intresse att bo i den. Ett dygn går. Ens placering som 26:a av 460 anmälda intressenter sjunker snabbt till 6:a när tiden att anmäla det "seriösa" intresset passerar. Dagarna går. En dag vaknar du och slår på datorn och du ligger plötsligt tvåa. Du går på tårna hela dagen och på eftermiddagen ringer du bostadsförmedlingen för att fråga hur det går. De säger att den som ligger före dig i kön inte har gått att få tag på under två dagar och att den personen har tills imorgon, lunchtid, på sig att ringa upp. Om den inte gör det, blir lägenheten din. Dina tankar börjar snurra. Du tänker: vem skulle INTE vilja gå att få tag på om man är intresserad av en lägenhet på riktigt. Du tänker: shit, var är mina anställningsavtal? Mina deklarationer? Mina papper som visar att jag är seriös och bra och allt det där en hyresvärd antagligen vill att en ny hyresgäst ska vara. Du går hem. Det blir kväll. Du skriver ut kontoudrag, mejlar gamla arbetsgivare för lönespecar. Du kanske går händelserna en smula i förväg men du vill vara beredd. När det ringer imorgon vill du stå där, bredvid faxen, och skicka in en bevisbörd som säger VÄLJ MIG JAG ÄR DIN NYA HYRESGÄST. Och sen sover du. Och sen vaknar du. Och timmarna på förmiddagen går och du undrar om du mindes rätt, var det så att den där personen som var före dig i kön hade till lunchtid på sig? Varför ringer ingen i så fall? Klockan är ju två minuter över tolv. Klockan blir två och då ringer du igen. Får tag på en trött handläggare som ser att jovisst, för exakt tre minuter sedan skickades den där personen som var den enda före dig i kön som föreslagen hyresgäst till den nya värden. Den hade alltså gått att få tag på, till slut. Du säger skit och tack och hej och lägger på luren. Går tillbaka till ditt skrivbord på jobbet där en blänkande ny mapp med papper som styrker din tillförlitlighet som hyresgäst ligger och hånler åt dig. Du suckar ganska så djupt. Går in på bostadsförmedlingens hemsida och ser att där står ditt namn inte längre bredvid lägenheten du ville ha. Du tittar igenom de andra. Ser att du ligger för långt bak i kön för att ha en chans att få en enda en av dem.

Tänk er att det var en sån dag.

Det är en sån dag.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Vad jobbigt! Lider med dig... Kämpa på.

Anonym sa...

Jag lider också med dig kära Schmarris. Jag och M har kollat på en i Liljis-kajen också (eller flera, men en som vi kan tänka oss bo i och nu inser att vi VILL bo i och snart kommer bli fixerade vid) och nu är det upp till honom och han har andra visningar i helgen och kan nog egentligen välja lite hur som, och jag komemr dö hjärtedöden om vi inte får den, fast jag inte ens gillar nybyggena, alls.
Kan vi fika nån dag?
Puss Carolina

Schmarro sa...

Oh, rafflande. Nu fattar jag inte riktigt vem som är "han" i berättelsen ovan (eftersom "M" såvitt jag vet är en tjej) men det låter spännande hur som helst. Själv har jag försökt gilla tanken på att bo i Hammarby Sjöstad men det GÅR LIKSOM INTE BUHU. Okej i alla fall. Klart vi kan fika. Om du är Carolina som jag känner alltså.

Anonym sa...

Alltså haha vad roligt med all könsförvirring här, mkt spännade.
1) Jo alltså jag är den Carolina du känner, fika JA!!!
2) M är Mariana, och han/killen är den som har lägenheten som vi/jag vill byta med. Det är han som har andra visningar och som också kommer vara den som bestämmer till slut, eftersom vi är ganska rejält desperata efter att ha ett gemensamt hem och därför tänker att nybyggt med dyr hyra plötsligt verkar helt ok eller t.o.m. bra.
Lägenhetskillen har andra val, ganska många gröna byten på söder t ex, så det gäller ju att han håller fast vid att han gillar min lägenhet (balkong, gratis parkering etc) men det kan jag ju inte påverka. Buhu.
Hammarby Sjöstad går helt bort för mig. Vet ej riktigt varför när jag kan tänka mig att bo i Liljekajen eftersom de ser/kommer se likadana ut som områden, men det är något som känns distanserat och OFF där. Och ingen man känner supernära.
*Carolina Hemlin*

Schmarro sa...

Jag har några tankar kring varför man gillar nybyggena i Liljeholmen bättre.

1. Det är vid en tunnelbana och tar fem min att promma till Horan.
2. Man känner många utmed den röda tunnelbanan.
3. Man känner ingen i H-by Sjöstad och det är vid en tvärbana aka minst två färdmedel till jobb, häng osv.
4. H-by Sjöstad känns liksom Liljeholmen Sjöstad liksom... plastigt. Men det kan man överse med om man kan promma 5 min till andra ställen vilket man ej kan i H-by.

Anonym sa...

Absolut, håller med om alla skälen. Cykla till jobbet = tio minuter. Taxi hem? Inte dyrt, etc.
Jag ringde honom precis nu, sa: Jag vill byta med dig. Han sa "vad bra jag är definitivt intresserad, men har en visning inbokad på torsdag, jag hör av mig efter det". Ok MÅTTE det gå vägen. Carro håll tummar för mig/oss.
Kan inte ni också bo där? Har ni haft någon chans alltså? Hoppas.
Puuz
Carolina